GUD

I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste

 

Några av Guds Egenskaper
1. Gud, Skapare av alla ting

(6:102) Sådan är Gud er Herre, det finns ingen annan gud än Honom, Skaparen av alla ting. Ni ska dyrka endast Honom. Han kontrollerar alla ting.

(35:3) O människor, minns Guds välsignelser över er. Finns det någon annan skapare annat än Gud som försörjer er från himlen och från jorden? Det finns ingen annan gud än Honom. Hur kan ni avvika?

(39:62) Gud är Skaparen av alla ting, och Han är i full kontroll av alla ting.

(59:24) Han är den Ende Guden; Skaparen, Initieraren, Formgivaren. De vackraste namnen tillhör Honom. Prisar Honom gör allting i himmlarna och jorden. han är Allsmäktig, Visast.

2. Gud, Upprätthållare av allting

(91:6) Jorden och Han som upprätthåller den

3. Gud, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste

(1:1) I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste

(1:2) Prisad vare Gud, universums Herre

(1:3) Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste

(1:4) Domedagens Mästare

4. Gud – ingen medling kan ske med Gud

(2:48) Akta er för den dagen då ingen själ kan hjälpa någon annan själ, då ingen medling kommer att accepteras, då ingen lösen kan betalas, ej heller kommer någon att kunna hjälpas.

(2:123) Akta er för den dagen då ingen själ kommer att kunna hjälpa någon annan själ, då ingen lösen kommer att accepteras, då ingen medling kommer att vara till någon nytta, och då ingen kommer att hjälpas.

(34:23) Medling med Honom kommer att vara förgäves, såvida det inte överensstämmer med Hans vilja. När deras sinnen till slut lugnat sig, och de frågar, “Vad sa er Herre, “kommer de att säga, “Sanningen.” Han är Den Högste, Den Störste.

5. Gud kontrollerar allting

(3:109) Allting i himmlarna och på jorden tillhör Gud, och alla ting kontrolleras av Gud.

(4:85) Den som sätter en god gärning i verket får en del av belöningen för det, och den som sätter en ond gärning i verket, ådrager sig en del därav. Gud kontrollerar alla ting.

(6:102) Sådan är Gud er Herre, det finns ingen annan gud än Honom, skaparen av alla ting. Ni ska dyrka endast Honom. Han kontrollerar alla ting.

(7:45) Er Herre är den ende Guden, som skapade himmlarna och jorden på sex dagar, och sedan antog alla auktoritet. Natten övertar dagen, när den jagar den ihärdigt, och solen, månen och stjärnorna är satta att tjäna på Hans befallning. Absolut, kontrollerar Han all skapelse och alla befallningar. Ytterst Upphöjd är Gud, universums Herre.

6. Gud, känner till våra innersta tankar.

(2:284) Allting i himmlarna och på jorden tillhör Gud. vare sig du tillkännager dina innersta tankar eller håller dem gömda, ställer Gud dig till svars för dem. Han förlåter vem Han vill, och straffar vem Han vill. Gud är Allsmäktig.

(4:63) Gud är fullt medveten om de innersta intentionerna. Du ska ignorera dem, upplysa dem, och ge dem goda råd så att de ska kunna rädda sina själar.

7. Gud, alltid nära.

(2:186) När Mina tjänare frågar om Mig är Jag alltid nära. Jag besvarar deras böner när de ber till Mig. Människorna ska besvara Mig och tro på Mig, för att bli vägledda.

8. Gud

(59:22) Han är den Ende guden, det finns ingen annan gud än Honom. Den Som Känner Till alla hemligheter och tillkännagivelser. Han är den Nådigaste, Den Barmhärtigaste.

(59:23) Han är den Ende Guden; det finns ingen annan gud än Honom. Kungen, Den Heligaste, Friden, Den Mest Trogne, Den Överlägsne, Den Allsmäktige, Den Mäktigaste, Den Förnämste. Prisad vare Gud; långt överlägsen partnerskap.

(59:24) Han är den Ende Guden; Skaparen, Initieraren, Formgivaren. De vackraste namnen tillhör Honom. Prisar Honom gör allting i himmlarna och på jorden. Han är Den Allsmäktige, Den Visaste.

Vem är Din Gud?

De flesta människorna blir rasande när de hör denna fråga. “Vad menar du, ´vem är din gud?´ frågar de, ´Min gud är Skaparen av himmlarna och jorden.´” Och de flesta av dessa människor kommer att bli chockerade över att märka att deras påstående att deras gud är himmlarnas och jordens Skapare inte är mer än tomt prat, och att de i själva verket är på väg till Helvetet (12:106).

Din gud är den eller det som upptar ditt sinne den större delen av tiden.

Din gud kan vara dina barn (7:190), din maka/make (9:24), ditt företag (18:35), eller ditt ego (25:43). Detta är anledningen till att en av de mest repeterade budorden i Koranen är;

“O du som tror, du ska minnas Gud ofta; prisa Honom dag och natt.” (33:41)

Dyrka Endast Gud – Innebörden

Koranen förklarar i olika verser vad det innebär att dyrka ENDAST Gud:

(2:2) Denna skrift är ofelbar; en ledstjärna för de rättfärdiga;

(2:3) som tror på det osedda, iakttager Kontaktbönerna (Salat), och från våra gåvor till dem ger de till välgörenhet.

(2:4) Och de tror på det som uppenbarades för dig, och på det som uppenbarades före dig, och beträffande Livet Efter Detta är de helt övertygade.

(2:5) Dessa är vägledda av sin Herre; dessa är vinnarna.

(2:285) Budbäraren trodde på det som sändes ned till honom från hans Herre, och det gjorde också de troende. De tror på Gud, Hans änglar, Hans skrift, och Hans budbärare: “Vi gör ingen SKILLNAD på NÅGON av Hans budbärare.” De säger, “Vi hör och vi lyder. Förlåt oss vår Herre. Till Dig är det yttersta ödet.”

(4:136) O du som tror, du ska tro på Gud och på Hans budbärare, och på skriften Han uppenbarat genom Sin budbärare, och på skriften Han uppenbarat före det. Den som vägrar att tro på Gud, Hans änglar, och Hans skrifter, och Hans budbärare, och Sista Dagen, har verkligen gått långt vilse.

Att Dyrka Endast Gud är att Följa/Lyda Endast Guds Ord.

Att följa någon annan källa än Koranen är idoldyrkan. Följande vers klargör att Koranen är Guds Testamente. Att följa någon annan källa definieras som idoldyrkan.

(6:19) Säg, “Vems vittnesmål är störst?” Säg, “Guds. Han är vittnet mellan mig och er att denna Koran inspirerats mig, för att predika den för er och vem den än når. Ni vittnar verkligen om att det finns andra gudar vid sidan av Gud.” Säg, “Jag vittnar inte som ni gör; det finns bara en gud, och jag förkastar er idoldyrkan.”

Läs gärna vers 17:46, som ger varje troende i uppdrag att följa endast Koranen.
I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste

 
Guds Kärlek

Under existens, hyser man vanligtvis känslor av kärlek mot någon eller något. “Kärlek” beskriver känslor av gillande, djupa sympatier/känslor, mycket stor preferens och/eller glädje/njutning. Man kan älska vad som helst och vem som helst. Ibland är kärlek en dygd. En kärlek till träning och kunskap brukar exempelvis gynna en person. Ibland är kärlek skadligt. En kärlek till droger eller brott kan vara destruktivt. Anledningar till kärlek är uppenbara. Man älskar det som stödjer ens sak. Realistiskt sett älskar inte människor det som står i motsats till deras egna intressen. Man måste hålla definitionen av kärlek i åtanke (gillande, preferens) för att acceptera detta faktum. Så om en människas mål är att förbli frisk, älskar inte han/hon att röka. Om en människas mål är att ha kul, älskar han/hon att umgås och leka.

Vår Skapare är också En som älskar. En vanlig myt i världen är att guden i Islam (Underkastelse) inte är en älskande gud. Denna idé har ingen basis alls. Först och främst är konceptet “guden i Islam” helt fel, eftersom Gud i Islam (Underkastelse) är samma Gud för alla människor, vare sig de kallar sig själva Judar, Kristna, Hinduer, Buddister…o.s.v. För det andra, eftersom Koranen är den enda skriften som upprätthålls av sanna Islam, och anses vare Guds ord, kan vi titta i Koranen för att se om Gud (i Islam och i alla andra religioner) är en älskande gud eller inte.

Enligt den Heliga Koranen, är Guds kärlek uttryckt och betonat flera gånger om i hela skriften.

Gud älskar: de generösa (2:195); de rättfärdiga (3:76); de ihärdiga (3:146); de som gör gott (3:148); de som litar på Honom (3:195); de medlidsamma (5:13); de som renar sig själva (9:108); de rättvisa (5:42); de som är rena (2:222); och de som kämpar för Hans sak (61:4).

Dessa egenskaper vinner Guds kärlek för att de stöder Hans sak, och garanterar ett fridfullt, kärleksfullt och ansvarsfullt samhälle av troende som uppmuntrar varandra att vara rättfärdiga, att bry sig om de fattiga, släktingarna, de föräldralösa, grannarna, de resande främlingarna och varandra.

Vad vi måste veta är att om Gud så önskade skulle alla stödja Hans sak och vinna Hans kärlek, men den Nådigaste förser oss med frihet, en frihet vi människor bad om och som gavs till oss. Människor som inte stödjer Gud och som sprider korruption på Jorden vinner inte Hans kärlek, vilket erbjöds dem genom att de lydde enkla och tydliga budord. De kan inte komma närmare Gud på Sista Dagen. Att vara borta från Gud är vad som kommer att vara Helvetet för de människorna. Gud sätter inte en enda människa i Helvetet, tvärtom. Han satte i vår väg många anledningar till att hitta Honom, älska Honom, följa Hans budskap och vara nära Honom på den Sista Dagen (Himlen). På grund av vår frihet (vilket är en gåva) är det vi som gör valet om vi vill komma till Himlen eller Helvetet.

Ett annat stort missförstånd i världen idag, är att Gud älskar allt och alla. Detta koncept är inte logiskt. Varför skulle Gud älska de som sprider korruption på Jorden, som dödar de oskyldiga, torterar de svaga och handikappade, som rånar människorna på deras tillhörigheter och frihet, som förorenar miljön, våldtager kvinnor och flickor och misshandlar våra barn? Varför skulle Gud älska någon som Hitler, Stalin, Mao, eller någon annan tyrann?!! Dessa är Guds fiender och våra fiender. I Koranen 4:76 står det;

“De som tror kämpar för Guds sak, medan de som inte tror kämpar för tyranni. Därför ska ni bekämpa djävulens bundsförvanter; djävulens makt är noll.”

En del människor begår ondska och hädar regelbundet, struntar i budorden och tror inte på Den som skapade dem och försörjer dem. Om Gud älskade oss alla villkorslöst, varför skulle vi då upprätthålla budorden? Varför skulle Gud ens utfärda ett budord om Han älskar oss vad vi än gör? Om Gud verkligen älskade oss vad vi än gjorde skulle vi inte alla då ha en lisens att begå de värsta orättfärdigheter, och samtidigt vara säkra på att vi kommer att hamna i Himlen? Detta skulle försätta världen i ett tillstånd av kaos och oordning som skulle innebära slutet på någon meningsfull civilisation. Koranen förser oss med sanningen i denna fråga. Varje egenskap som Gud inte älskar står specifikt omskriven i Koranen. Gud älskar inte; de som attackerar (2:190); korruption (2:205); de orättvisa (3:140); de arroganta (4:36); förrädaren (4:107); de som begår ondska (5:64); de som slösar (6:141); de glupska (7:31); de som överträder (7:55) de icke troende (3:32); och de som skryter och är stolta (57:23).

Nu har vi sanningen om vad Gud älskar och vad Han inte älskar. Gud älskar oss för det bra vi gör och älskar inte de som begår ondska. Gud, den Barmhärtigaste, Den Nådigaste, stängde inte dörren för de som begår ondska. Han gav dem möjligheten att ångra sig och ändra sig och komma tillbaka till Honom. Om de gör det innan de dör eller närmar sig döden, garanterar Gud dem förlåtelse, vägledning och evig lycka i Livet Efter Detta. Detta är sann kärlek, en verkligt konstruktiv kärlek, inte en destruktiv. Gud som älskar oss gav oss alla anledningar och medel för att vara lyckliga i denna världen och i Livet Efter Detta, och för det måste vi vara evigt tacksamma mot Honom. Hans kärlek är omåttlig, och vi måste sträva efter den.

Prisad vare Gud, den mest Medlidsamme, Den Barmhärtigaste.

 

Mer om Gud på engelska:

God’s ‘Beautiful Names’ and attributes

Notis: Det följande är en reproduktion av artiklen God’s beautiful Names and attributes- Allah-Ar-Rahman-Ar-Rahim.

By: A. Salmawy

Much has been written lately by some believers about the ‘Asmaa Al-Hosna’ or God’s beautiful names. Primarily, this group of believers are saying that God’s beautiful names are only those in the Quran, and consequently in our Salat we should use the name Allah Al-Kabeer and not the traditional Allah Akbar. The claim is that Kabeer is one of the names of God in the Quran while Akbar is not.

They also say that only the names that are in the Quran can be used to call on God. This has been repeated by various articles mainly in the Journal of Submission.

The purpose of this article is to demonstrate that these claims are a result of a lack of understanding of the Quran, and also to demonstrate that these believers have in fact abused and corrupted the meaning of a number of Quranic verses.

1 – In his recent article in the JOS, the author starts his article by saying:

‘Of course God is not limited to any fixed number of names and attributes’ …… but soon enough he contradicts himself by saying: ‘……and therefore the only valid conclusion must be that God has stated ALL these names in the Quran’ !!!!

How can he claim that God is not limited to a fixed number of names and then conclude that all these names are in the Quran???

To arrive at this paradoxical conclusion he abuses the meaning of a clear Quranic truth, that being that the Quran is complete and fully detailed. He states that since the Quran is complete and fully detailed then, and in his own words, he says: ‘these names must be in the Quran, it can’t be otherwise’.

The corruption in the meaning of the completeness and detail of the Quran stems from the fact that the Quran is complete and fully detailed regarding all the Law of God that we must follow for our salvation. The Quran is not fully detailed when it comes to demonstrating God’s greatness or attributes. This is simply because God’s attributes and greatness is infinite, it cannot be contained in a book.

It is ironic that the author refers to verses such as 6:103, 42:11 and 112:4 that demonstrate that it is beyond the human being to comprehend the greatness of God, then he insists that we should limit our understanding of God’s attributes to the names that are mentioned in the Quran !!!!

There is no doubt that God’s attributes are a thousand million more than those included in the Quran, and which are mentioned in the way of a sample. Some of these untold attributes we may be able to understand and a million others beyond our comprehension.

2 – Another Quranic truth that has been abused by these writers is 112:4. This glorious verse asserts that nothing can be compared to God. From this truth they have arrived at a corrupted deduction stating that only superlative adjectives may be associated with God’s name and not any comparative adjectives. As a result they claim that the superlative ‘Al-Kabeer’ (The Great) is the correct name to be used in our Salat and not the comparative ‘Akbar’ (Greater).

Sadly, and by making such a claim they have shown their total ignorance with the Quran.

First, they have shown their ignorance to the fact that in the Quran God compares Himself to other things.

On the one hand, God uses the superlative name ‘Qareeb’ (near) for Himself. This is found in 2:186, 11:61, and 34:50. In these verses there is no comparison between God and others.

However, if we read 50:16:

“We created the human, and We know what he whispers to himself. We are nearer to him than his jugular vein.”

In this verse, God uses the comparative (nearer) to describe His position in comparison with the nearness of the jugular vein.

The same word ‘Aqrab’ (nearer), which is the comparative form of ‘Qareeb’ (near) is also used in 56:85.

Other verses where God speaks of Himself in the comparative mode are:

– ‘Best Provider’ 5:114, 22:85, 23:72, 34:39, and 62:11
– ‘Best Supporter’ 3:150
– ‘Best Schemer’ 3:54
– ‘Best Judge’ 7:87,10:109, 12:80, 6:57
– ‘Most Accurate Reckoner’ 6:62
– ‘Best Forgiver’ 7:155

All these comparisons in actual fact demonstrate the true meaning of 112:4 and which they have failed to understand.

The meaning of the words ‘nothing can be compared to God’ (112:4), does not mean that if one compares anything to God one is inevitably thrown into hell………..after all God draws many comparisons as was shown, it simply means that in any comparison, God will always be the triumphant.

You can make a million comparisons, day and night, but in every one the name of God will emerge as the clear victor. That is the meaning of 112:4.

3 – The next important matter that has been put forward to them, and which they have never been able to provide a convincing answer to, is the following:

The Student of the Quran will be able to witness the difference between two types of Quranic commandments:

Command #1

“Glorify the name of your LORD, THE MOST HIGH” 87:1

“You shall glorify the name of your Lord, THE GREAT” 56:74

Command #2

“Extol (magnify) your Lord” 74:3, 17:111 and others.

In command 1, God commands us to use SPECIFIC NAMES (The Most High and the Great).

However, in command 2, NO SPECIFIC name is indicated.

In command 1 God is telling us to use specific names, however in command 2 God is saying MAGNIFY the Lord, to magnify anything you make it larger. Hence, if you magnify KABEER (Great) you make it AKBAR (Greater).

If God wants us to use the word Al-KABEER, He would have specifically told us so, in the same way He told us to use the names THE MOST HIGH as in 87:1, or THE GREAT as in 56:74.

The command in 17:111 is to magnify or make larger……….AKBAR is greater than KABEER.

For that issue they have no answer.

4 – Again, they still have not provided a clear explanation to the fact that the command to magnify the Lord is pre-Quranic……..it appears in the Old Testament and the oldest books of Jewish prayers.

If calling upon God can ONLY be done by using the names mentioned in the Quran only, then we must conclude that before the revelation of the Quran (1400 years ago) it was not possible for believers to call upon God by any names !!

It is expected that someone may claim that the specific command to magnify or extol God is a Quranic command and must be executed using Quranic words and names from the Quran. That is wrong too! The command to magnify God has appeared in the older scripture dating back to the Torah and probably before. One of the Prayer books that lists prayers from as far back as the days of Jacob or before show that the reader in the morning service takes the scroll of the Law and says:

“Magnify the Lord with me, and let us exalt His name together”

(The Authorised Daily book of Prayer, 25th edition, Eyreand Spottiswoode ltd., 1957, page 66)

The command of God to the people of Israel to magnify His name is obviously pre-Quranic.

The Jews had no Quran to extract God’s names from, however they were still obeying God and magnifying His name without having to wait for the names that would appear in the Quran centuries later.!

5 – Verse 7:180 commands us to call God by the beautiful names. It DOES NOT say that these beautiful names are ONLY in the Quran. To insist on that is but a corruption of the meaning of the verse, as this would add the word ONLY to 7:180. To add or subtract one word to the meaning of any Quranic verse is a corruption.

A well known example of a similar corruption of the meaning of the Quran by adding one word, is what we witnessed in the corruption of the meaning of 39:45.

“When God alone is mentioned, the hearts of those who do not believe in the Hereafter shrink with aversion. But when others are mentioned besides Him, they become satisfied.”

The corrupt interpreters added the word (gods) after the word “others” to make it […….but when other (gods) are mentioned besides Him…..] instead if using the word others by itself as per the original Quran.

The attempt to limit the Beautiful names of God in 7:180 to ONLY to those in the Quran is a similar corruption to the one given above, and which changed the meaning drastically by adding the word ONLY to the text. To impose a limitation to the meaning of a Quranic verse, and which does not exist in God’s words, is a grave corruption and is a man-made innovation .

Surely if God wants to indicate that ONLY the beautiful names of the Quran are the ones to be used, He would have specifically said so.

To God belongs all the beautiful names in all languages,

all scriptures,

and at all time.

God be praised