I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste
Innehåller 8 sidor
Hundar: Utöver Traditionella Islam
Hur vet vi att Muslimer inte får vara nära hundar? Låt oss titta på Guds ord i Koranen. I berättelsen om människorna i grottan, i Sura 18, blir det tydligt att Gud ser hunden som en del av människans liv. 18:18 ”Man kunde tro att de var vakna, när de i själva verket sov. Vi vände dem till höger och till vänster sida, medan deras hund sträckte ut sina ben mitt ibland dem.” ”Vissa sa, ”De var tre; deras hund den fjärde,” medan andra sa, ”Fem; deras hund den sjätte,” när de gissade. Andra sa, ”Sju,” och den åttonde var deras hund. Säg, ”Min Herre är den som bäst vet hur många de var.” Endast ett fåtal kände till det egentliga antalet. Argumentera därför inte med dem; låt dem bara hållas.” Det finns Bibelböcker som inte inkluderas i alla Biblar. De känns vid av en del sekter, men inte av andra. Dessa kallas för ”de apokryfiska böckerna.” En sådan bok har titeln ”Tobit.” Det är en underbar berättelse. Den påminner mig om Luqmaan i Koranen. En troende man råder sin son att alltid dyrka Gud, att vara rättfärdig, att ge till välgörenhet och att aldrig ångra gåvan, att vara ödmjuk och rättvis i alla affärsangelägenheter. I denna bok Tobit, ger sig sonen, Tobias, av på en resa för att hjälpa sin far. Gud sänder en ängel med honom i skepnaden av en man, och kapitel 5 vers 16 säger; ”Så begav de sig och den unga mannens hund var med dem.” lite senare i samma stycke ”Efter detta begav sig Tobias, prisande Gud för att Han gjort hans resa så framgångsrik…. Så de begav sig, och deras hund gick med bakom dem.” Hunden nämns inte någon annan stans i hela berättelsen. Det är precis som med människorna i grottan. Det finns ingen anledning att nämna hunden alls, förutom för att visa att det är helt naturligt att få sällskap av sin hund. Gud förbjuder sannerligen inte detta. Hundar har alltid deltagit i sportvärlden, som Koranen bekräftar i 5:4. ”De konsulterar dig om vad som är lagligt för dem; säg, ’lagligt för er är alla goda ting, inklusive det som tränade hundar och falkar fångar åt er. Ni tränar dem enligt Guds läror. Ni får äta vad de fångar åt er, och nämn Guds namn därpå. Ni ska iakttaga Gud. Gud är ytterst effektiv på att granska.” Ändå, enligt Hadith, så måste allting som en hund rör vid tvättas sju gånger, och sista gången i jord. Det verkar inte vara i enlighet med Koranen som säger att vi får äta av det de fångar åt oss. Skulle den vackra fågeln som Retrievern stolt hämtar i sin mun tvättas sju gånger, och slutligen i jord? Det låter inte speciellt aptitretande. Under sista tiden har människan kommit att behöva hunden mer för vänskap och ömhet, mer än någonting annat. Och av det har användandet av hundar som ögon, öron, armar och ben för de handikappade kommit. Att se en seende hund guida en blind person ner för en trafikerad gata eller genom ett packat köpcentra, är verkligen en inspirerande syn. Det ger frihet och oberoende som denna person aldrig annars skulle ha haft. För en döv person kan en hörande hund tillåta honom eller henne leva ensam utan rädsla. Hunden kan läras upp att varsko sin ägare att dörren, telefonen, eller väckarklockan ringer, eller att brandvarnaren tjuter. Ett dövt par kan besvara sitt gråtande barn, för hunden kommer att varsko dem. Världen blir inte så skrämmande och de känner sig inte så ensamma, med en hund som hör åt dem. För någon i rullstol, eller någon vars reumatism inte tillåter dem att böja sig eller lyfta, kan en hund förse så mycket hjälp och tröst. Det enkla med att plocka upp ett föremål man tappat tar vi för givet. Men för en handikappad person kan det innebära förödmjukelsen av att alltid behöva be om hjälp. Med en hjälphund vid sin sida, kan samma person uppnå oberoende och självkänsla. Hunden är glad över att hämta pennan eller nycklarna eller pillburken, även om den åker in under bordet. ”Himmlarna och jorden är full av bevis för de troende. Även i er skapelse finns bevis för människor som är övertygade.” (45:3-4) ”Till Hans bevis hör himmlarnas och jordens skapelse, och varelserna Han sprider i dem. Han kan sammankalla dem när Han vill.” (42.29) |