1. Vid gryningen.

2. Och de tio nätterna.*

*89:2 De sista tio nätterna i Ramadan, under vilken många troende drar sig tillbaka till moskén (2:187).

3. Vid det jämna och det udda.*

*89:3 Se Appendix 1, för rollen av de jämna och de udda talen.

4. Vid natten när den passerar.

5. Ett omfattande löfte, för den som besitter intelligens.

6. Har ni lagt märke till vad er Herre gjorde med 'Ãd?

7. Erum; staden med höga byggnader.

8. Ingenstans fanns dess like.

9. Även Thamûd, som karvade stenarna i sin dal.

10. Och Farao som hade makt.

11. Alla överträdde de i landet.

12. De spred ondska överallt.

13. Följaktligen öste er Herre ett piskande straff ner över dem.

14. Er Herre är alltid iakttagande.

15. När människan testas av sin Herre genom välsignelser och glädje, säger han, "Min Herre är generös mot mig."

16. Men om Han testar honom genom att minska på gåvorna, säger han, "Min Herre förödmjukar mig!"

17. Fel! Det var ni själva som gjorde er till föremål för detta, genom att inte beakta den föräldralöse.

18. Och genom att inte förespråka välgörenhet till de fattiga.

19. Och genom att konsumera arvet tillhörande hjälplösa föräldralösa.

20. Och genom att älska pengarna för mycket.

21. Sannerligen, när jorden krossas, fullständigt krossas.

22. Och er Herre kommer, tillsammans med änglarna i rad efter rad.

23. På den dagen kommer Gehenna att presenteras. På den dagen kommer människan att minnas - men vilken hågkomst - det kommer att vara för sent.

24. Han kommer att säga, "O, jag önskar att jag förberett mig för mitt (eviga) liv."

25. På den dagen kan inget straff vara värre än Hans straff.

26. Och ingen fångenskap är lika effektiv som Hans fångenskap.

27. Vad dig beträffar, O belåtna själ.

28. Återvänd till din Herre, förnöjd och förnöjande.

29. Välkomna in till Mina tjänare.

30. Välkomna in i Mitt Paradis.