Polygami var ett sätt att leva ända tills Koranen uppenbarades för 1400 år sedan. När jorden var ung och dåligt befolkad, var polygami ett sätt att befolka den, och föra in de människor som behövdes för att utföra GUDs plan. När Koranen uppenbarades hade världen befolkats tillräckligt, och Koranen lade fram de första begränsningarna mot polygami.

Polygami är tillåtet i Koranen, men under strikt iakttagana omständigheter. Allt missbruk av denna gudomliga tillåtelse ådrar sig strängt straff. Så trots att polygami är tillåtet av Gud, är det nödvändigt för oss att undersöka våra omständigheter noggrant innan vi säger att ett visst polygamt förhållande är tillåtet.

Vårt perfekta exempel här är profeten Muhammed. Han var gift med en fru, Khadija, tills hon dog. Han fick alla sina barn, förutom ett, med Khadija. På så sätt njöt hon och hennes barn av Profetens odelade uppmärksamhet så länge som hon var gift med honom; tjugofem år. Av praktiska skäl hade Muhammed en fru - från åldern 25 till 50. Under de kvarstående 13 åren av hans liv, gifte han sig med de äldre änkorna till hans vänner, som lämnat många barn bakom sig. Barnen behövde ett komplett hem, med en fadersfigur, och Profeten gav dem det. Att förse föräldralösa barn med en fadersfigur, är den enda specificerade omständigheten som nämns till fördel för polygami i Koranen (4:3).

Utöver äktenskap med änkor med barn, fanns det tre politiska äktenskap i Profetens liv. Hans nära vänner Abu Bakr och Omar insisterade på att han skulle gifta sig med deras döttrar, Aisha och Hafsah, för att etablera traditionella familjeband mellan dem. Det tredje giftermålet var med Egyptiskan Maria; hon gavs till honom som en politisk vänskapsgest från härskaren av Egypten.

Detta perfekta exempel visar oss att en man måste ge sin odelade uppmärksamhet och lojalitet i äktenskap till sin fru och sina barn, för att uppfostra en lycklig och sund familj.

Koranen betonar de restriktioner som finns mot polygami i mycket starka ordalag: "Om du fruktar att du inte kan vara fullständigt rättvis med mer än en fru, ska du vara nöjd med endast en." (4:3) "Du kan aldrig vara rättvis i ett polygamt förhållande, hur mycket du än försöker." (4:129)

De Koraniska restriktionerna mot polygami belyser möjligheten till att missbruka GUDs lag. Därför är det bättre för oss att motstå vår lusta och hålla oss borta från polygami, såvida vi inte är helt säkra på att GUDs lag inte kommer att kränkas. Om omständigheterna inte förespråkar polygami, är det bättre för oss att ge vår odelade uppmärksamhet till en fru och en uppsättning barn. Barnens psykologiska och sociala välmående, speciellt i länder där polygami är förbjudet, föreskriver nästan undantagslöst monogami. Ett par grundläggande förutsättningar måste tas i beaktning när man överväger polygami:

1. Det måste lätta smärta och lidande och inte orsaka någon smärta eller något lidande.

2. Om man har en ung familj, är det nästan säkert att polygami är ett missförhållande.

3. Polygami för att få en yngre fru i stället är missbruk av GUDs lag (4:19).