Den första uppenbarelsen var "Läs," och innehöll meningen "Gud undervisar med hjälp av pennan" (96:1-4), och den andra uppenbarelsen var "Pennan" (68:1). Den enda funktionen pennan har är att skriva.

Okunniga Muslimska lärda under de första två hundra åren efter Koranen, kunde inte förstå Koranens utmaning till att framställa någonting likt den. De hade ingen aning om Koranens matematiska komposition, och de visste att många litterära jättar kunde ha satt samman verk jämförbara med Koranen. Faktum är att många sådana litterära jättar verkligen påstod att det kunde framställa litterära verk som var lika excellenta som Koranen. Det sista anspråket framfördes av Taha Hussein, den ryktbare Egyptiske författaren.

De okunniga Muslimska lärda beslutade sig då för att säga att Muhammed var analfabet! De tänkte att det skulle göra Koranens extraordinär litterära excellens verkligen mirakulöst. Ordet de förlitade sig på för att tillskriva Profeten analfabetism, var "UMMY." Olyckligtvis nog för dessa "lärda," betyder detta ord onekligen "Hedning," eller en som inte följer någon skrift (Tora, Evangelium, eller Koran) (se 2:78, 3:20 & 75, 62:2); det betyder INTE "analfabet."

Profeten var en framgångsrik köpman. De "Muslimska lärda" som hittade på lögnen om analfabetism, glömde att det inte fanns några nummer under Profetens tid; alfabetets bokstäver användes som nummer. Som köpman, hanterande nummer varje dag, var Profeten tvungen att kunna alfabetet, från ett till ett tusen.

Koranen talar om för oss att Muhammed skrev ner Koranen - Muhammeds samtida har citerats enligt följande, "Det här är sagor från det förflutna som han skrev ner. De dikteras för honom dag och natt" (25:5). Man kan inte "diktera" för en person som är analfabet. Profetens fiender, som anklagar honom för analfabetism, missbrukar Vers 29:48, som specifikt syftar på tidigare skrifter.

Den 27:e natten i Ramadan 13 BH (Before Hijerah), sammankallades Muhammed själen, den riktiga personen, inte kroppen, till det högsta universumet, och Koranen gavs till honom (2:97, 17:1, 44:3, 53:1-18, 97:1-5). Därefter hjälpte ängeln Gabriel Muhammed att frigöra ett par verser av Koranen åt gången, från själen till Muhammeds minne. Profeten skrev ner och memorerade de verser som precis frigjorts till hans sinne. När Profeten dog, lämnade han hela Koranen, skriven av sin egen hand, och i den kronologiska uppenbarelseordningen, tillsammans med specifika instruktioner om var varje vers skulle placeras. De gudomliga instruktionerna nerskrivna av Profeten, var utformade för att sätta samma Koranen i dess slutgiltiga format, ämnat för GUDs Sista Testamente till världen (75:17). De tidiga Muslimerna tog sig inte för att sätta samman Koranen förrän Khalifa Rashed 'Uthmaans tid. En kommitté tillsattes för att utföra denna uppgift. Läs Appendix 24 för alla detaljer.